Stål i trädgården

Ibland vill man skapa en avgränsning. Skapa ordning och reda. I barockens trädgårdskonst skapades det ordning och reda med parterrer, konstfullt geometriska planteringar i komplexa mönster. Som stomme användes ofta låga häckar av buxbom. Det kunde bli kilometervis med buxbomhäck att klippa i en stor slottsträdgård, som vid slottet Villandry.

I det något mindre formatet kan en kant av stålplåt tjäna som gräns för en planterad yta. Som här, ett utsnitt av en norrländsk tjärn skapat av landskapsarkitekten Ulf Nordfjell på Wij trädgårdar i Ockelbo. Den inre lådan symboliserar tjärnen, däromkring mossa och andra karaktärsväxter representerande den omgivande myrmarken.

Vore lådan av vanligt stål skulle den snart rosta sönder — men denna är tillverkad av cortenstål, en stållegering som rostar på ytan men inte får djupgående rostangrepp.

Cortenstålets motståndskraft mot korrosion gör det högst användbart i trädgården, exempelvis som avgränsare. 


Själv har jag använt remsor av 3 mm tjock cortenstålplåt för att skapa planteringar med geometriska former.

För att göra detta fick vi skaffa hela stålplåtar, sjok på 3x1,5 m som väger runt hundra kilo, och ta dem till en mekanisk verkstad där man klippte plåtarna i lagom breda remsor med en gigantisk plåtsax. Plåtremsorna kunde jag sedan böja med handkraft till de runda och ovala former jag ville ha. Skarpa hörn fick jag hjälp med att forma genom kapning och svetsning.

Delarna fogade jag ihop med bult av rostfritt stål. Såhär ser en av de färdiga stålkanterna ut i hopfogat skick, innan den läggs på plats.

Fördelarna med stålkant som avgränsning för en plantering är flera — det är tex. mycket enkelt att skapa kraftigt svängda former, och planteringsytan kan utan problem läggas några centimeter högre än omgivande markyta.
Dessutom slipper man de ogrässamlande fogar som man får dras med då man använder gatsten och liknande som avgränsare.

Jag har lagt åtskilliga löpmeter storgatsten som rabatt-kant, och om ogräs med kraftiga rötter får fäste i mellanrummen är det besvärligt att få bort dem. 
Att bränna bort ogräset med en gasollåga kan hjälpa för en tid, men behandlingen måste upprepas. (Användning av speciell ogräshämmande fogsand då man lägger ut stenarna lär kunna ha förebyggande effekt.)

Här har de nya stålomgärdade planteringsytorna just fyllts med tre månader gamla perennplantor, som jag dragit upp från frö. I den runda planteringen är det mosippa, flocknäva och en Sedum-art som mig veterligt inte har något svenskt namn; Sedum selskianum.
I den halvrunda ytan till vänster planterade jag en rödbladig form av taggpimpinell; Acaena inermis 'Purpurea', som har sällskap av en liten buskformig pärlrönn.