fredag 31 augusti 2012

Sensommar i Drömparken


Sensommar i Drömparken med humlesurr och solhatt. Nu i slutet av augusti blommade det här och där, men högsommarblomningen var över.

En växt som i år förekom i myckenhet, och som jag inte lagt märke till förut: sköldpaddsört (Celone obliqua). Sitt klumpiga namn har den fått av att blommornas form anses påminna om sköldpaddors huvuden. 

Denna perenn är en av de rätt få som blommar sent på säsongen och ända in i september månad, och därför intressant för mig. Sköldpaddsörten växte i tämligen soliga lägen i Drömparken, men den fanns också nere i den mycket skuggiga Strömparterren invid ån, i gott sällskap med ormbunkar.

Eftersom den är en fuktälskande växt kan det vara klokt att inte använda den på extremt solexponerade platser, där det riskerar att bli för torrt. 
Enligt boken ska sköldpaddsörten bli 80 cm hög, men i Enköpings parker tycks den trivas mycket bra eftersom den där blir betydligt högre, över en meter.

En annan sensommarblommande perenn som fångade min uppmärksamhet: grå frossört (Scutellaria incana).

Denna perenn blommar nog inte långt in i september däremot, utan har sin storhetstid i augusti. I bakgrunden en japansk växt som har förmågan att se strålande ut hela säsongen: hakonegräs (Haconechloa macra). 

Jag hade fått fördomen att hakonegräs skulle vara ömtåligt och lite svårodlat, men detta gäller möjligen den gulbladiga formen. Vildtypen däremot är tydligen mycket tålig och lättodlad; både i Drömparken och i Järnvägsparken förekom den i tämligen solexponerade lägen - mellan bussfilerna i Järnvägsparken täckte den stora ytor och blev nästan meterhög!

Det gladde mig, då jag tycker att hakonegräs är ett av de allra förnämligaste bland prydnadsgräsen och ger en fläkt av japansk trädgårdskonst genom sin blotta närvaro.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...